Hej på er!

Idag har jag varit med om något helt oväntat. Men först ska jag berätta om min dag. Jag klev upp 06.15, jobbigt som bara den när jag fått sova till nio-tiden i 1½ vecka. Men efter lite frukost var jag redo att börja min dag. Klockan 07.12 gick min buss mot universitetet, där bytte jag buss för att kunna ta mig till skolan. Dagen började med att jag fick styla en kille, det var makeup och hår som skull på plats. Han var lätt att fixa, lite bas och lite klet i håret, sen var det klart. När han var klar var det en tjej som kom och skulle få smink och hår fixat. Jag la en bronsfärgad ögonskugga. Håret förlängde vi med clips och lockade med en stor tång. Till lunch blev det kyckling med ris och bea. Gott! Och när lunchen var över var det dax för sista personen att bli fixad, en tjej det också. Där la jag en sotning som innehöll hennes favoritfärg lila. Håret förlängde vi med clips och jag lockade håret med samma tång. Jag blev nöjd med resultatet på alla och hoppas att även dom blev det. Jag hoppas att dom får en trevlig och roligt kväll på Umégalan.

Nu till det oväntade. Jag åkte buss hem som vanligt och gick hem. När jag är hemma och står och lagar mat ringer mamma till Jonas telefon och vill prata med mig. Då säger hon att någon har hittat min telefon i en snödriva. Jag tror att hon skämtar för jag visste att jag lagt telefonen i jackan. Men när jag kollar där så är den borta. Jag ringer till min telefon och då är det en trevlig kvinna som svarar och säger att hon har min telefon, så jag var välkommen att hämta den.
Jag är så glad att det var just hon som hittat den. Vem som helst kunde ha hittat den och valt att behålla den eller sälja den. Så jag är verkligen överlycklig att just den här Teresa hittade min telefon. TACK ännu en gång!